Att få snulle på något innebär att man blir irriterad på någon/något:
"Jag får ju snulle på dig!"
Snullet (adjektiv) betyder ungefär förargligt, retfullt. Användes i och kring Göteborg 50-, 60-tal.
Om någon, mot förmodan, hade gått miste om något, kunde man säga i en litet retsam ton: "Snullet va?"Hade man själv drabbats kunde man säga: "Gud, så snullet!"
Något med ett russinliknande, skrynkligt utseende. Typexemplet är fingertoppar som varit länge i vatten, tex vid utomhusbad.
Förekommer vid kusten i östra Småland.
Skrynklig, vissen, ex ett äpple kan vara "snurket" efter att ha legat framme i rumsvärmen.
Möjligen kan ordet användas i överförd bemärkelse om minen hos en person - lite sur.
Att göra ord snuttigare.
Ett exempel är att säga eller skriva "kjam" eller "kjamisar" istället för "kram".
Betyder ungefär trassla, antingen trassla in eller ut.
"Snuttra in" - fastna med t ex håret någonstans, surva till det, göra det tovigt.
"Snuttra ut" - göra t ex håret fint igen, borsta ut tovorna / ordna upp t ex ett garn som trasslat till sig.
På den tiden då bönder i östra Småland hade arbetsfolk i maten för exempelvis höskörd var det inte ovanligt att någon från köket gick med vatten till dem som arbetade på åkern kort tid innan det var dags att bryta för matrast. Tanken var att det då skulle gå åt mindre mat. Det kallades då för snålvatten.
Att snälltolka är att tolka eller förstå andra människors ord och handlingar på ett positivt eller fördelaktigt sätt.