= framför. ”Ställ spannen frammanför dörren.” Likaså finns ”bakanför” som naturligtvis betyder bakom. Sydvästliga Västergötland.
Känna obehag. Syta för något, känna obehag inför något. Förekommer i Borås med omnejd, men även i Norge.
Obehagligt. Används i Borås med omnejd. Ordet förekommer även norska, som så många andra boråsuttryck (keligt, kiligt för tråkigt tex)
Vässla används av mina föräldrar för en naturlig vattenkälla. De tror att ordet kommer från växel som i viltväxel men för en eller två korsande vattenådror. De bor utanför Skara.
Och även närbesläktat med norska kjederligt som betyder samma sak. Har även sett att det norska ordet används i används värmland Kiligt stavas/uttalas även som tjeligt av många kring Borås.
(tetig) I Göteborg minns jag att det betydde svårbegriplig eller underlig, konstig. Saknar detta användbara men i Västmanland obegripliga ord. "Dom e' la änna tetiga här."
Äldre dialektal benämning på polkagrisar. Kan dessutom nyttjas som epitet för kraftiga och/eller överviktiga människor eller djur, jfr. "en riktig bit".
Att vara "syten" betyder orolig eller rädd för en sak. Man kan bli syten inför en anställningsintervju t.ex. det är ett dialektord i Västergötland.
Ordet fänanvände en man från Skaraborgs län på 1950-talet. Han kunde säga " Det gör inte ett fän" och menade då att det gör inte något alls. Kanske att fän är en sammandragning av fjäder, som är lätt och många gånger liten. Men jag skulle vilja att någon annan förklarar härkomsten och utbredningen av detta dialektord. Hälsning Karin www.karinj.se
Ordet kneven betyder fumlig på västgötska. Ett exempel är att när man plockat blåbär länge för hand så kan man bli kneven alltså så stel så man blir fumlig och bären ramlar ur handen och ner på marken. Jag har skrivit ett vers på västgötska där ordet ingår, som är så här: " I blåbäramarkera. I summer ja skala te skogen. De va etter bära en reven man plocka och plocka å ble kneven. Då måste ja stanna. Fram kom sugel då man va sulten. Vi solaglann man ej bära fann utan lonka hem å sovde gott etter den goa skörd man fått" ( skrivet av Karin Johansson 2001)
Ordet snöga använde vi i Västergötland i min barndom ( på 1950-talet) och betyder helt enkelt snöa. ex. usch vad det snögar i dag.
Med ordet annevessareförstås annorlunda. Detta är på västgötskta och använt bland annat i Alingsås-bygden.