#västgötska

däven

Trött i huvet

bonka

Bonka - knacka/slå

sövel

Sås med bitar av ägg, grönsaker eller fisk.

Syta

Känna obehag. Syta för något, känna obehag inför något. Förekommer i Borås med omnejd, men även i Norge.

Sytligt

Obehagligt. Används i Borås med omnejd. Ordet förekommer även norska, som så många andra boråsuttryck (keligt, kiligt för tråkigt tex)

häpa

Brådska. Det häpar = det brådskar. Det är inte så häpet = det brådskar inte.

kiligt

Trist, långtråkigt. jämför norskans kjedelig.

Sytligt

Obehagligt. Ordet förekommer i Borås med omnejd, men ven i Norge.

öfsadröp

takdropp

vässla

Vässla används av mina föräldrar för en naturlig vattenkälla. De tror att ordet kommer från växel som i viltväxel men för en eller två korsande vattenådror. De bor utanför Skara.

kiligt

Och även närbesläktat med norska kjederligt som betyder samma sak. Har även sett att det norska ordet används i används värmland Kiligt stavas/uttalas även som tjeligt av många kring Borås.

gresa

Att vara taskig, retas på ett elakt sätt.

Sleten

Sleten betydde onykter i 50-talets Falköping.

Krôsemos

Lingonsylt Alternativt uttal/stavning av krösamos

Flö

Verb i imperativ, att uppmana någon att flytta på sig. Västgötska.

I vale mä

Då och då, ibland

Knort

Prick, kula, nåt litet och runt. Ofta oönskat.

tetig

(tetig) I Göteborg minns jag att det betydde svårbegriplig eller underlig, konstig. Saknar detta användbara men i Västmanland obegripliga ord. "Dom e' la änna tetiga här."

gigga

Spotta, låta saliv falla ner på marken

Gresabit

Äldre dialektal benämning på polkagrisar. Kan dessutom nyttjas som epitet för kraftiga och/eller överviktiga människor eller djur, jfr. "en riktig bit".

potäter

potatis

syten

Att vara "syten" betyder orolig eller rädd för en sak. Man kan bli syten inför en anställningsintervju t.ex. det är ett dialektord i Västergötland.

Klägg

Lokal dialekt för insekten broms/blinning. Används bla. i Västergötland/Dalsland/Bohuslän.

Öfsadrôp

Takdropp

fän

Ordet fänanvände en man från Skaraborgs län på 1950-talet. Han kunde säga " Det gör inte ett fän" och menade då att det gör inte något alls. Kanske att fän är en sammandragning av fjäder, som är lätt och många gånger liten. Men jag skulle vilja att någon annan förklarar härkomsten och utbredningen av detta dialektord. Hälsning Karin www.karinj.se

kneven

Ordet kneven betyder fumlig på västgötska. Ett exempel är att när man plockat blåbär länge för hand så kan man bli kneven alltså så stel så man blir fumlig och bären ramlar ur handen och ner på marken. Jag har skrivit ett vers på västgötska där ordet ingår, som är så här: " I blåbäramarkera. I summer ja skala te skogen. De va etter bära en reven man plocka och plocka å ble kneven. Då måste ja stanna. Fram kom sugel då man va sulten. Vi solaglann man ej bära fann utan lonka hem å sovde gott etter den goa skörd man fått" ( skrivet av Karin Johansson 2001)

snöga

Ordet snöga använde vi i Västergötland i min barndom ( på 1950-talet) och betyder helt enkelt snöa. ex. usch vad det snögar i dag.

annevessare

Med ordet annevessareförstås annorlunda. Detta är på västgötskta och använt bland annat i Alingsås-bygden.

Möe

Mycket

varvel

En varvel är en enkel låsanordning för dörrar. På väggen sitter en vridbar liten stav som vrids (varvas). I horisontellt läge håller varveln dörren stängd. Med vertikal varvel kan dörren öppnas.