Menu button

#adjektiv

Eloistisk

(Eloistisk) När man nyttjar elektricitet i överflöd och ej tänker på eventuella konsekvenser Exempelmening: Det passar sig ej att vara eloistisk i en tid som denna

Smuskigt

Något mycket gott. En kombination av orden smaskigt och mumsigt.

Tocke

En rödhårig person

Kaostastiskt

När någonting är både kaosartat och fantastiskt på en och samma gång, då är det kaostastiskt. Likaså kan även en person i sig ha en kaostastisk personlighet etc..

Stragil

Att vara både strategisk och agil. Agilitet har visat sig gynnas av strategi, eftersom strategin ger en trygg bas för att hantera nuet genom improvisation och innovation. En strategisk inriktning gynnas samtidigt av att nuet hanteras agilt, eftersom det skänker uthållighet.

grundont

Smärta som skiftar i grad, men som nu är uthärdligt att leva med.

Blurrosapien

Stadiet mellan human och posthuman( transhumansim ) | Beskriver mellanstadiet människan nu befinner sig i när teknologi börjar bli allt mer integrerad med våra kroppar och en permanent del i vårat vardagliga liv.

knivig

Om situationer; särskilt sociala sådana. svår, knepig, riskfylld

fubbigt

Fuskigt, orättvist (Blekinge)

Iglug, Iglu

Enveten/envis som en igel. På svenska "iglig". Dialektalt iglug. Uttalas med tjockt första g och tjockt l och utan sista g - iglu

obrydd

att vara obrydd = obekymrad

purken

purken kan jämföras med norskans "purke" = sugga

Flasig

Flasig är man när man talar med många sexuella associationer, inte fullt ut somTourettes syndrom men mer än normalt.

rörekodd

Om person som rör till det. Röre har självklar betydelse. Kodd är dialekt för penis.

flasig

Flasig är man när man talar med många sexuella associationer, inte fullt ut somTourettes syndrom men mer än normalt.

Sytligt

Obehagligt. Används i Borås med omnejd. Ordet förekommer även norska, som så många andra boråsuttryck (keligt, kiligt för tråkigt tex)

kiligt

Trist, långtråkigt. jämför norskans kjedelig.

Sytligt

Obehagligt. Ordet förekommer i Borås med omnejd, men ven i Norge.

Renuvelabel

Förnybar

förveten

Nöjd, i betydelsen "jag har sett tillräckligt nu, är inte intresserad av att gå här och titta längre", "min nyfikenhet är stillad".

Pirra

Tinglar, Sticker, hettar till. En fysisk känsloimpuls i en kroppsdel, ofta men inte alltid kopplad till en situation. "Det pirrar i magen" betyder att man har "fjärliar i magen", alltså att man känner sig lite nervös. "Pirrar i fingrarna" kan vara att man känner stickningar i fingrarna som när armen somnat. Det kan även "Pirra av förväntning", i olika kroppsdelar.

vingabröden

Ordet betyder ledbruten.

Sni

Man är ute, det är kallt och när det då blåser kallas det i vissa delar av Västerbotten för sni. Kanske en variant av svenskans "det blåser snålt"? Varianten snå förekommer i norra Ångermanland.

Rappel

Skräp, dåligt gjort, ostadig, skranglig, fallfärdig. Se även rapplig. I Västerbotten, Lappland, Dalarna och Värmland förekommer ett ord rappel i betydelsen 'skräp'. Uppenbarligen avses i första hand mindre värdefulla föremål som ligger oordnade och som kanske borde slängas bort. En byggnad där man förvarar sådana föremål har man i Orsa i Dalarna kunnat kalla rappelhus. Även föremål som kanske används men är bristfälligt tillverkade, ostadiga eller fallfärdiga har benämnts rappel och i Bjurholm i Västerbotten kunde man kalla en ostadig stege rappelstege. I några få uppteckningar har man uppgivit att rappel betyder 'stenig mark', så bl.a. i Nordmaling i Ångermanland där man också har sammansättningen stenrappel med samma innebörd. Ett abstrakt ting som ett litterärt verk kan betecknas som rappel om man tycker att det är strunt. Ordet kan beteckna 'krångel' i allmänhet och i Lycksele i Lappland kan en person som är krasslig få höra "att du skulle bli ett sådant rappel!" Ordet har även några helt andra betydelser, nämligen 'skrammel, slammer, buller' som har upptecknats på några håll i Lappland och i Dalarna samt 'struntprat, pladder' som har upptecknats i Dalarna. Rappel hör ihop med verbet rappla vars huvudbetydelse tycks vara 'skramla, skrälla, bullra, föra oväsen'. Den är känd från Jämtland, Härjedalen, Småland, Skåne och alldeles särskilt från Dalarna och Blekinge. I dessa två landskap förekommer också betydelsen 'babbla, prata strunt', men innebörden 'prata' har belagts i olika uttryck även på andra håll; särskilt i uttrycken rappla upp 'rabbla upp' och rappla på 'tala hastigt eller oavbrutet' samt uttryck av typen rappla och prata.

flurig

En okammad och spretig frisyr.

tjålig

Min far (född 1905) använde "tjålig" i betydelsen "löjlig, tillgjord, pretentiös". En person som t. ex. sade "Det här blir expensivt" i stället för "Det här blir dyrt" ansåg han var "tjålig".

glötigt

jobbigt, svårt

tyveten

blyg

EPA

dålig, patetisk (syftar på varor från den sedan länge nedlagda butikskedjan EPA, som var känd för mycket dålig kvalitet)