- abekatt
- härmapa, efterapare
Skånska.
folkmun.se |
skånska
- agedyna
- tygdyna för sittbrädan (agebrädan) på hästvagn
- agepuda
- åkdyna
- alamiva
- ah lah mi va, det är ju egentligen inte ett ett fristående ord, utan bara en hopdragning av: ah, låt mig vara. på skånska. det vill säga med så många vokaler och så lite konsonanter du bara kan, slappna aaaaav i munnen...!
- arri, arrig
- vred, arg
- arti(g)
- underlig,konstig
- Asekar
- Skånska, en slö person
- Bjuss
- Bjuda, dela med sig
Osäker om skånska eller stockholmska
- blannevann
- Läsk eller juice att blanda med sprit. Se även groggvirke.
- blåmme
- plommon
- blädda
- Avföring eller smörja
Ex: Hagen var full av färska kobläddor
- blöd(t)
- mjuk
Ordet kommer från danskan.
- Bojsor
- Byxor
Används i Skåne
- bonne
- Bonde
- Brocka
- Cementblandare
Malmöitiska - Skånska
- Bräkka si
- kräkas, kasta upp
- bunke
- hög (grushög)
- Bäfta
- Flämta
- böle
- ett stort böle - En stor, ofta otymplig, sak
- bös
- Adj. I n:a Skåne = ful, otrevlig (om person). /Se f ö "Rietz dialektlexikon"!/
- böss
- skånska: buse
- böst
- regn
"Det ser ut att bli böst"
- coca
- coca-cola
- diskelase
- disktrasa
- Dofsing
- Vacker flicka/kvinna
- dons
- brunn
- donsalock
- brunnslock
- dratta
- ramla. ex dratta på ändan
- dönna
- tordöna,åska ex det dönnade (det åskade), dönan går(åskan går, det åskar)
- ederkopp
- spindel
- efterår
- höst (årstiden)
1. Jag hatar efterårsväder (jag hatar höstväder)
- elle(r)s
- annars
- en sån beda
- en sån beda - att ha tur
- engång
- ens
1. Han har inte engång (han har inte ens)
förekommer ofta i "mellanformen" ens engång t.ex. 2.(han har inte ens engång (han har inte ens)
- felen
- otäck, obehaglig
- fifiluring
- Cigg
- fittamad
- smörgås med stekflott
- fjas
- vagina, precisare uttryckt
- Fjärrsyn
- Tv. se på fjärrsyn (titta på tv) jmfr tyska,danska,norska
- Fjöre
- Tönt, fjant, märklig/udda person
- Flasig
- Flasig är man när man talar med många sexuella associationer, inte fullt ut somTourettes syndrom men mer än normalt.
- flasig
- Flasig är man när man talar med många sexuella associationer, inte fullt ut somTourettes syndrom men mer än normalt.
- flått
- fästing
- flöd
- grädde
- Fnedra
- Fnittra, småskratta.
"Seder du och fnedrar igen?" Sitter du och fnittrar igen?
- Frö
- groda
- fubbick
- idiot, rövhål
- Fyka, fyker, fykesnö
- Snö som fyker driver med vinden i sidled över öppna fält.
- fyle
- Lite föraktfullt om en grupp människor.
- fårrkjela
- skämma bort (jmf fårrkjelad)
1. Fårrkjela sig själv (skämma bort sig själv)etc.
- fårrkjelad
- bortskämd
- fårrskjel
- skillnad
- fårrskjeliga
- olika (jmf fårrskjel)
1. Det finns fårrskjeliga orsaker till (det finns olika orsaker till) 2. Fårrskelliga mål (olika mål) etc.
- Fälleben
- Ett annat ord för 'krokben'. Sägs ofta i Skåne, men även i Småland och Halland.
Exempel: 'Han satte fälleben för mig! Jag snubblade till och höll på att trilla rakt ner i en stor vattenpöl.'
- Föla
- känna
- föle
- känsel
- Fönsterträ
- Krukväxt
- företräkka
- föredra (se träkka)
- förtröden
- Avundsjuk
- Förvedna
- Nyfikna på göingska
- förvidden
- Nyfiken
- förår
- vår
1. På föråret börjar blommorna blomma (på våren börjar blommorna blomma)
Ordet kommer från danskan.
- gadevippa
- sädesärla
- gjär
- jäst
- gjätta
- gissa
- Glin
- Småbarn.
- Gloglas
- Glasögon
- Glytt
- Småbarn.
- glyttaglytt
- Barnbarn
folkmun
- glötigt
- jobbigt, svårt
- glöttig
- Barnslig. Ex. om vuxen person "han är glöttig".
Även "glöttar" om barn (pl.).
Hässleholm, norra Skåne
- grisk
- glupsk, hagalen, ivrig efter
- gularöd
- morot
- Hagga
- Skånska, elak/otrevlig kvinna
- Have
- Trädgård skånska från a till örrk
1.Sitta i haven (sitta i trädgården)
- hemom
- "Jag ska bara sticka hemom först", används som förkortning av att en kort stund sticka hem och sen vidare.
- hialös
- otålig
- Hilvede
- Skånska för "helvete", precis som många andra ord i skånskan, så är även detta ord hämtat från danskans "Helvede"
- hin sian
- andra sidan (bakom, baksidan)
- hiva
- Kasta
- hodda
- bod (byggbod)
- hull
- hål ex det är hull i golvet (det är håll i golvet)
- husska
- komma ihåg, minnas, hugsa
- Hutta
- Kasta, slänga
- hydda sej
- tvätta sig
- hygga sig
- ung. ha det trevligt (anses vara svårt att helt översätta till rikssvenska) ex 1. Hygga sig med några öl på kvällen 2. De hyggade sig mycket under julen.
- hyll(e)
- fläder
- hånt
- förargligt
- häven
- svullen
- Höst
- Skörd
- Hösta
- Skörda
- igen
- kvar
- jann sian
- denna sidan, hitsidan av något
- jonked
- Skånska, ljummen
- Jordbär
- jordgubbar, smultron (jorbär uttalas det ibland då d:et faller bort)
- jourslaun [jordslagen]
- skitig, smutsig
- kadorra
- kvinna (piga) som vaktar gäss (fjäderfä)
- kagor
- ska du med hem och äta lite kagor eller??
- ked
- trött på, ledsen
- kesam
- tråkig
- kesamt
- tråkigt, trist (från kesam)
- kiff
- Häftig, cool. Verkar endast förekomma lokalt i de sydvästra delarna av Skåne. Dock inte enbart i Helsingborg. Ordet användes även i Landskrona, Svalöv, Eslöv osv. Användes flitigt under tidigt 90-tal.
Exempel: -"Han är så jäkla kiff!" (=Han är så jäkla häftig!)
- Klud
- (disk)Trasa,klut
- Klydda; klyddigt
- Krångla; krångligt, omständligt
- klyddemaja
- Kvinnlig klydderöv.
- Knasa
- Skvallra
- komma til å
- komma att ex Det kommer till att bli värre (det kommer att bli värre) Det är då det kommer till å ske (det är då det kommer att ske)
- kona
- lukta
- koor
- Koor, koorna.
Pluralform av "ko", i stället för "kor". Uttalas "koårr".
Hört i Hässleholmstrakten, troligen vanligt på landsbygden i norra skåne.
- krabbla
- Att krångla
- Kransafilm
- Erotisk film
- krasma
- Synonymt med knastra, prassla (ljud). Uttalas liknande, med kort a.
T.ex. "det krasmar i luren" för att beskriva störning i analoga telefonnätet.
Hört i norra Skåne (Hässleholm).
- Kugatröska
- Alternativ stavning av Kukatröska.
Extremt promiskuös person, företrädesvis av kvinnligt kön. (Skånska).
Ex. -"Hon?, den jävla kugatröskan!"
- kär
- söt
T.ex. "Det var en kär kisse!"
(Skånska)
- Käraste
- Skånska (och danska). Ett könsneutralt ord för "flickvän" och "pojkvän", ordet har stannat kvar från danskan. Ordet uttalas även precis som i danskan - med ett "hårt" K (t.ex [da:København]).
- laset (lased)
- trasig, sönder
- legetöj
- leksak
exempelvis 1. Vi ska till legetöjsbutiken och köpa legetöj (vi ska till leksaksaffären och köpa leksaker)Obs! Kan ju bli leketöj med anpassat uttal.
- Lej
- Elak
- lia nu
- just nu
1. inte lia nu (inte just nu) etc.
- Lide
- Skånska för lite
- lillejulafton
- Dagen innan julafton, 23/12. Skånsk tradition.
Uttalas åtminstone i norra Skåne på samma sätt som "afton" (inte "julafton"). "Lillejul-" uttalas hastigt och utan särskild betoning. ("lilleju-lAfton")
- Litta
- Skånska för lite
- ljusen
- Lampor, dvs plural obestämd form.
I bestämd form "ljusena", sing. best. "ljuset".
Uttalas med extra tyngd på u:et som "frusen" eller "kusen" (inte "husen" eller "tusen").
Hört i Hässleholm, norra Skåne
- lomma
- att lomma omkring - gå omkring
- lomma
- ficka (skånska + stora delar av ex danska områden)
- lommert
- kvalmigt
- ludan
- Skånsk lundensiska för öppet hus för skulning.Ett bra sådant exempel är huset i Lunds stadsparks lekplats.
- lyn
- blixt
- lyn
- Kul, roligt. tex Han e så himla lyn.
- lyn, löjn
- Skånska, lugnt
Lyna di - lugna ner dig
- lyna
- blixtra
- lynt
- Skånska, 2 betydelser: lugnt eller fräckt
- Lär
- läder
- läseglytt
- konfirmand
- Masted
- Skånska för "fräck", "fräckt".
- Maud
- Skånska för "mat", ordet är hämtat från danskans "Mad"
- mel
- mjöl
- menns
- medan, under tiden
- mojan
- skånsk ord för mor motsvarande morsan längre norrut
- molla (målla)
- köpa godis
- morsam
- skoj,kul,rolig
- Morsamt
- roligt, skojigt,lustigt, skoj, kul
- måde
- sätt.
På ett måde så är... (på ett sätt så är...).
- måg
- mås 1. Mågen flyger (måsen flyger)
- måsla
- när man gör ingenting....
man bara slappar
- möga
- gödsla (från mög= smuts,gödsel,skit)ex 1. Bonnen har mögat åkern (Bonden har gödslat åkern)
- nabo
- granne
- nackastyv
- adjektiv, skånska
stolt, stursk, envis etc
- nimm
- behändig, praktisk, lätt
- nisse
- tomte 1. gårdtomte (gårdsnisse) 2. Jultomte (Julnisse) etc.
- nok, nåkk
- nog
1. gott nok (bra nog)
2. Nu får det vara nåkk (nu får det vara nog, nu räcker det)
etc.
- näbba
- pratsam och näsvis flicka
- omtrent
- ungefär
- orm
- mask (orm det betyder ju mask...)
- paddehatt
- svamp
- pannejärn
- stekpanna
- pantofflagröd
- Ordet betyder potatismos
- papir
- papper
1. papirerna räcker inte (papperna räcker inte)
- patta
- dia. pattdjur (däggdjur)
- pava
- flaska, spritflaska
- pen, pän
- vacker, söt, fin
pena jäntor etc.
- pia
- flicka,tjej, jänta, tös
- pinnaso
- igelkott
- Po nippen
- med minsta möjliga marginal.
ex: de va po nippen ad han inte hade honged me tåget.
- puda
- kudde, puta
- pykke
- krimskrams, liten sak
- pylsa
- Korv
- Pågatös
- Metrosexuell tjej/kvinna (på svenska: "pojkflicka")
(skånska)
- påsamög
- konstgödsel
- Pölse
- Vanlig benämning för korv på landsbygden i västra Skåne (Inte i nordvästra delen däremot). Troligtvis har det med närheten till Köpenhamn att göra.
- pölsesnakk
- vrövel, struntprat etc.
- rabba
- elak kvinna (fru)
- runa
- Springa för glatta livet
- Ruva
- Sårskorpa
- rälig
- äcklig, hemsk.
Ex: "det var en rälig ärtsoppa." - "det var en äcklig ärtsoppa."
Ex 2: "filmen var rälig." - "filmen var hemsk."
- rörekodd
- Om person som rör till det. Röre har självklar betydelse. Kodd är dialekt för penis.
- Rövalomma
- Bakficka
- saggig
- (genom)våt
- sav
- såg
- sicken
- sicken menas med vilken tex vilken fin dag
sicken fin dag
- sjotta
- Toalett
- skab
- skåp
- Skal
- konstig, märklig
Skånska
- skamma
- förebrå
- skamma si
- skämmas
- skammel
- pall
1. ställ dig på skammeln (ställ dig på pallen)
- slurvig
- Ovårdad.
Norra Skåne, utanför Hässleholm.
- smilsk
- inställsam
1. Han är smilsk (han är inställsam)
- smisska
- fjäska,ställa sig in
- Smöga
- Att röka cannabis
- snaffs
- smuts,skräp
1. Ta väck snaffset (ta bort smutsen)
2. Sluta snaffsa ner (sluta smutsa ner)
etc.
- snavset, snavsed
- smutsig, lortig
- Snigla
- Tjejers motsvarighet till killarnas olla
- snuda
- Främre delen av en sko
- snuda
- Näsa (el. ansikte)
Skånska.
- Snyten
- Polis. Snut
- solbär
- svarta vinbär
- sommarful
- fjäril (skånska)
- spajl
- spegel
- Spejst
- Vattnigt. Till exempel om kaffet inte är tillräckligt starkt
- Spink
- Flisa, sticka. En liten bit trä som hamnat under huden.
- spiskammare
- skafferi
- stikkelbär
- krusbär
- studarumpasö
- oxsvanssoppa
- stöv
- damm
1.stövsuga (dammsuga)
2.stövsugare (dammsugare)
etc.
- syltahue
- En person som har ett opropertionerligt stort och tjockt huvud.
- sylten
- hungrig
- Säl
- Gammal skånska för själv, ex (de gör jag säl)
- tallärk
- tallrik
- ti pass
- lagom ex. Det är till pass tack (det är lagom tack)
- titt
- ofta
- Tjockhult
- Stockholm
- torra
- (att) torka [av]
Helt enkelt en verbform bildad av adjektivet "torr". Vi övriga kanske skulle sagt "torka".
- Toss, tossig
- Att bli toss (eller förr tossig) på någon är att bli tokig på någon.
- traderöv
- En tråkig person
- tragga
- Att samtala om oväsentligheter eller med en andra part som brister i intresse. Eventuellt jämförbart med göteborgskans "tjöta". Även adjektiv "traggig".
Ex.
"Vi traggade i säkert en timme." (pratade strunt)
"Hon bara traggar om vädret varje gång vi ses." (tjatar)
"Han är så traggig." (överdrivet pratsam)
- trillebör
- rullebör, skottkärra
- trinn
- steg
1. trappetrinn (trappsteg)
etc.
- Trua
- hota
- truande
- hotfull (från trua)
- träkka
- draga, dra
1. Träkk i repet (dra i repet)
2. Ett huvudträkk i (ett huvuddrag i) etc.
OBS! Dra åt helvete (dra åt helvete)
- tränga
- behöva, ha bruk för, tränga ti(ll)
- Trät
- Förut ganska vanligt ord i Skåne för "trött", ordet kommer säkert från danskans "træt" som betyder just trött.
- Tuda
- tjuta, gråta (jfr dk tude)
OBS!(betyder ej "tuta" som hävdats i medier...)
- tummakaga
- mandelmussla (bakverk)
- tåga
- Dimma
- tåged
- dimmigt (se tåga=dimma)
1. tåged kan ju bli tåket med anpassat uttal
- täppa
- matta
exempelvis 1. Rengör täpporna (rengör mattorna)
- Töj
- kläder
- Tös
- Tjej
(skånska)
- Tösapåg
- Metrosexuell kille/man
(skånska)
- Uga
- vecka
- vindue, vinnue
- fönster, vindöga
1. Stäng vinduet (stäng fönstret)
2. Vinduekarmen (fönsterkarmen)etc.
- vingabröden
- Ordet betyder ledbruten.
- vrövel
- pölsesnakk, struntprat, skitsnakk etc.
- vrövla
- prata strunt, snacka skit (från vrövel)
- Vrövla
- prata strunt, snakka skit (från vrövel)
- väkk, väck
- bort
1. Hon är väkk idag (hon är borta idag)
2. Ta väkk det där (ta bort det där)
3. Väkk med bollen (bort med bollen)
4. Få väkk honom härifrån (få bort honom härifrån) etc.
- vär
- väder
- ylma, ylma flaskan
- Detta är ett uttryck jag hört av en man född och uppvuxen i Kristianstad, alltså ett skånskt dialektalt uttryck.
Med det menas att man lägger ner brännvinsflaskan ett tag och på så sätt kan hälla ut de allra sista dropparna ur flaskan.
- älling
- ankunge (andunge)
- än
- slätstruken, okryddad (om mat), karaktärslös (uttalas med långt ä-ljud)
- ögg
- Häst
- ölägga
- ödelägga, fördärva, förstöra
- örnastörta
- tvestjärt
Prenumerera på nya ord