Menu button

våra

sju svåra år

en lång och jobbig tid

T.ex: "Det tog sju svåra år för mjölkbussen att komma fram."

PJOMPERI

I alla fall i det inre av Halland använd(e)s ordet i betydelsen av ytlighet, trams, lull, överklassfasoner. Det är inte bara ett uttryck för bonde/underklassens förakt för överklassens ytlighet och statusfixering, utan för allt som är ytligt och löjligt. Allt från att försöka kamma håret för att dölja en begynnande flintskallighet till att försöka använda svåra ord för att ge ett falsk sken av t ex graden av bildning/ kultivering.

vardagskraft

Den kraft eller de krafter vi alla behöver för att ta oss igenom de utmaningar som livet konstant serverar oss. Vi har alla våra olika "vattenhål" där vi fyller på med ny vardagskraft.

källing

Gotländska för vuxen kvinna, tycks dock inte motsvara svenskans kärring. Snarare då käring. :)

("Dessutom är det så att ordet källing på Gotland inte motsvarar det svenska uttrycket kärring. Vi älskar och är rädda om våra källingar på Gotland. Det är inte något fult ord, tvärtom, det utsäger var vårt hjärta är.)

http://www.magiskagotland.com/random/?id=1829

xenofobi

Främlingsrädsla eller främlingsfientlighet.

Första gången noterat i skriven form i Sverige i Nordisk familjebok år 1876. Då beskrevs att en grundligare utforskning av Arabien försvårades av befolkningens xenofobi.

I dag används ordet ofta för att etikettera det missnöje som i många västliga demokratier finns mot förd invandringspolitik.

våra; poss.pron använt i singularis

Hörde ofta detta pronomen syftande på ett ord i singularis. Ex: "Våra tös e så rarer". V Götaland 40-50-tal.

gräpa

Att gå och plockar skräp. Har infört ordet i min klass 3-4. Vi gräpade en hel dag i våras. Det blir ett verb:
Gräpa, gräpade, gräpat, gräp!
Jämför med att plogga.

Krabbig

Svår, jobbig
Gör det inte svårare än vad det är.
Ex: krabba inte té at.

Blurrosapien

Stadiet mellan human och posthuman( transhumansim ) | Beskriver mellanstadiet människan nu befinner sig i när teknologi börjar bli allt mer integrerad med våra kroppar och en permanent del i vårat vardagliga liv.

matmiljö

Matmiljö handlar om faktorer i den fysiska och sociala miljön som påverkar våra val och konsumtion av mat, vilket har betydelse för vår hälsa och även miljön. Matmiljö handlar om hur en butik är utformad, vilken mat som finns i butiken och vad den kostar. Det handlar om vilken reklam vi möts av, både i offentliga rummet men också på sociala medier.