Adverb. Uhällig eller ohällig. Småländsk, ålderdomlig och vardaglig beskrivning av någonting som är besvärligt eller krångligt. Verb. Att vara uhällig vid någon betyder att man är retsam.
Alternativ stavning av Kukatröska. Extremt promiskuös person, företrädesvis av kvinnligt kön. (Skånska). Ex. -"Hon?, den jävla kugatröskan!"
Man är ute, det är kallt och när det då blåser kallas det i vissa delar av Västerbotten för sni. Kanske en variant av svenskans "det blåser snålt"? Varianten snå förekommer i norra Ångermanland.
Skräp, dåligt gjort, ostadig, skranglig, fallfärdig. Se även rapplig. I Västerbotten, Lappland, Dalarna och Värmland förekommer ett ord rappel i betydelsen 'skräp'. Uppenbarligen avses i första hand mindre värdefulla föremål som ligger oordnade och som kanske borde slängas bort. En byggnad där man förvarar sådana föremål har man i Orsa i Dalarna kunnat kalla rappelhus. Även föremål som kanske används men är bristfälligt tillverkade, ostadiga eller fallfärdiga har benämnts rappel och i Bjurholm i Västerbotten kunde man kalla en ostadig stege rappelstege. I några få uppteckningar har man uppgivit att rappel betyder 'stenig mark', så bl.a. i Nordmaling i Ångermanland där man också har sammansättningen stenrappel med samma innebörd. Ett abstrakt ting som ett litterärt verk kan betecknas som rappel om man tycker att det är strunt. Ordet kan beteckna 'krångel' i allmänhet och i Lycksele i Lappland kan en person som är krasslig få höra "att du skulle bli ett sådant rappel!" Ordet har även några helt andra betydelser, nämligen 'skrammel, slammer, buller' som har upptecknats på några håll i Lappland och i Dalarna samt 'struntprat, pladder' som har upptecknats i Dalarna. Rappel hör ihop med verbet rappla vars huvudbetydelse tycks vara 'skramla, skrälla, bullra, föra oväsen'. Den är känd från Jämtland, Härjedalen, Småland, Skåne och alldeles särskilt från Dalarna och Blekinge. I dessa två landskap förekommer också betydelsen 'babbla, prata strunt', men innebörden 'prata' har belagts i olika uttryck även på andra håll; särskilt i uttrycken rappla upp 'rabbla upp' och rappla på 'tala hastigt eller oavbrutet' samt uttryck av typen rappla och prata.
Vattenpöl Plural: flukar Exempel: "Dä va fullt mä flukar på vägen" betyder "det var fullt med vattenpölar på vägen".
Det är blia ute. Igår va he kallt men nu ä he blia. T.ex om det var -30 grader igår och det är -10 grader idag så är det blia
Kommer av syta=att ta upp ett barn i knät, varvid barnet kanske kissar i knät, vilket betecknas som sytlön=belöning för sytningen. folkmun
Används som förled och för att förstärka andra ord, t.ex. görgött (jättegott), görsköj (jätteskoj) o.s.v. Värmländska, västgötska.
skit (bildligt), även som förled; dretsnygg (skitsnygg, mycket snygg), dretstövel (skitstövel). Se även drit.
Fnatt, ursprungligen löss. Att fnatta sig är att klia sig eftersom löss kliar. Detta har överförts till att klia sig i allmänhet. Att "ha fått fnatt, eller fnatta runt" är att bete sig som om man fått loppor eller löss.
bromsa lite lätt, minska farten, genom att sätta ner en fot, t ex när man åker spark nerför en backe