Sven: Jag bakade kakor som du bad mig om.
Inga: Gu' så bra! (Användning av endast "gu' så *ADJEKTIV* "
Sven: Men jag fastnade med armen i ugnen när jag skulle ta ut dem från ugnen så jag kan inte komma i alla fall.
Inga: Gu' så dant! (Betyder: Så hemskt!)
Sven: Jo, jag sitter här med armen än och eftersom jag skulle iväg nu lånade jag ut huset till grannarna som skulle ha swingerfest.
Inga: Gu' så dant! (Betyder: Så sjukt!)
Litet utrymme inhomhus, nisch eller mycket litet rum ofta för förvaring. "Verktygslådan står i smucken"
Göteborgska för små flygande insekter, flygande bös.
- "När jag cyklade i skogen fick jag en massa flôs i munnen!"
- "Du får la hålla munnen stängd när du cyklar!"
Ett träd som har tsor eller är tsorigt har förhårdnat trävirke som inte kan hyvlas till takpärtor och splitas vid t.ex. vedklyvning.Träd som fått tsor har av olika orsaker vuxigt snett och tsor uppstått när trädet försökt räta upp sig.Tsor förekommer främst hos tall men också i någon mån i gran.
Adverb. Uhällig eller ohällig. Småländsk, ålderdomlig och vardaglig beskrivning av någonting som är besvärligt eller krångligt. Verb. Att vara uhällig vid någon betyder att man är retsam.
Alternativ stavning av Kukatröska.
Extremt promiskuös person, företrädesvis av kvinnligt kön. (Skånska).
Ex. -"Hon?, den jävla kugatröskan!"
Man är ute, det är kallt och när det då blåser kallas det i vissa delar av Västerbotten för sni. Kanske en variant av svenskans "det blåser snålt"? Varianten snå förekommer i norra Ångermanland.
Skräp, dåligt gjort, ostadig, skranglig, fallfärdig.
Se även rapplig.
I Västerbotten, Lappland, Dalarna och Värmland förekommer ett ord rappel i betydelsen 'skräp'. Uppenbarligen avses i första hand mindre värdefulla föremål som ligger oordnade och som kanske borde slängas bort. En byggnad där man förvarar sådana föremål har man i Orsa i Dalarna kunnat kalla rappelhus. Även föremål som kanske används men är bristfälligt tillverkade, ostadiga eller fallfärdiga har benämnts rappel och i Bjurholm i Västerbotten kunde man kalla en ostadig stege rappelstege. I några få uppteckningar har man uppgivit att rappel betyder 'stenig mark', så bl.a. i Nordmaling i Ångermanland där man också har sammansättningen stenrappel med samma innebörd.
Ett abstrakt ting som ett litterärt verk kan betecknas som rappel om man tycker att det är strunt. Ordet kan beteckna 'krångel' i allmänhet och i Lycksele i Lappland kan en person som är krasslig få höra "att du skulle bli ett sådant rappel!"
Ordet har även några helt andra betydelser, nämligen 'skrammel, slammer, buller' som har upptecknats på några håll i Lappland och i Dalarna samt 'struntprat, pladder' som har upptecknats i Dalarna.
Rappel hör ihop med verbet rappla vars huvudbetydelse tycks vara 'skramla, skrälla, bullra, föra oväsen'. Den är känd från Jämtland, Härjedalen, Småland, Skåne och alldeles särskilt från Dalarna och Blekinge. I dessa två landskap förekommer också betydelsen 'babbla, prata strunt', men innebörden 'prata' har belagts i olika uttryck även på andra håll; särskilt i uttrycken rappla upp 'rabbla upp' och rappla på 'tala hastigt eller oavbrutet' samt uttryck av typen rappla och prata.
Vattenpöl
Plural: flukar
Exempel: "Dä va fullt mä flukar på vägen" betyder "det var fullt med vattenpölar på vägen".
Det är blia ute.
Igår va he kallt men nu ä he blia.
T.ex om det var -30 grader igår och det är -10 grader idag så är det blia