fallör

«  faktasi Överraska mig! familjejuvelerna  »
 
fallör
substantiv.
I-Fallör (plur. mången fallör) = det totala felet, misslyckandet; den enda verkliga vinsten, livets salt

II-Fallör (plur. fallörer) = person som ständigt fallerar.


Ordlek som skapar en substantivform av "att fallera" = inte fungera enligt planerna; fattas, saknas; upphöra att fungera.



Första nerskrivna förekomst av "fallör":
"När fallören blev ett faktum" - visa av nationalskalden Albin Nedler; skildrar den genom mången fallör (flera upprepade misslyckanden) uppnådda lyckan han upplevde med sina kamrater under vistelse i Madrid under tidigt tio-tal.
av Carl Fohlin 2011-03-11 - Rapportera
 
Lägg till din egen definition av fallör