substantiv.
I-Fallör (plur. mången fallör) = det totala felet, misslyckandet; den enda verkliga vinsten, livets salt
II-Fallör (plur. fallörer) = person som ständigt fallerar.
Ordlek som skapar en substantivform av "att fallera" = inte fungera enligt planerna; fattas, saknas; upphöra att fungera.
Första nerskrivna förekomst av "fallör":
"När fallören blev ett faktum" - visa av nationalskalden Albin Nedler; skildrar den genom mången fallör (flera upprepade misslyckanden) uppnådda lyckan han upplevde med sina kamrater under vistelse i Madrid under tidigt tio-tal.